I Fredriksberg finns ett gammalt pappersbruk som har stått öde sedan 90-talet. Vissa byggnader har rasat in och andra är på väg. Mest tomma lokaler, fast lite prylar är där kvar. Stället är välkänt i UE-kretsar.
Historia: I slutet av 1800-talet så startades en sulfitfabrik för pappersmassa. 1910 startades även en sulfatmassefabrik som drevs av Hellefors AB som spelade konkurs och från 1924 drevs det i statlig regi under några år. Fabrikerna återgick under 1930- och 1940-talet i privat ägo samtidigt som sulfit- och sulfatframställningen kompletterades till att bli ett fullskaligt pappersbruk. På 40 och 50-talet gick det lysande. Sverige var i en högkonjunktur, 400 man jobbade här då. 1960-talet hårdnade konkurrensen på marknaden och stordriftsfördelar gjorde att en mindre anläggning som den i Fredriksberg var olönsam. Antalet anställda var då 150 personer. Med hjälp av statliga subventioner skapades olika kortvariga ersättningsindustrier av både Lesjöfors och andra aktörer under decenniet efter pappersbruksnedläggningen, bland annat tapeter (1973-81), trähyllor och skruvfjädrar tillverkades innan Lesjöfors AB gick i konkurs 1985. Landstingstvätten utnyttjade lokalerna för kemtvätt mellan åren 1986 och 1990. Sedan 1994 saknar industriområdet juridiska ägare.









Gallery
Visade ödehusgallerier: